Den som har varit snäll under året får julklappar av tomten. Den som har varit stygger får inga alls — inte ens en pepparkaka om vi får tro sången om någon som inte gör något annat än att baka just pepparkakor mest hela dagen. Nu vet ju alla att man blir snäll av att äta pepparkakor så sången är inte speciellt pedagogisk. Någon som däremot har varit ultra-mega-jätte-stygger får något värre än att vara utan julklappar och pepparkakor. Den får en Windows Mobile.
Jag har en Windows Mobile utan att jag för den skull kan inse vad jag har gjort för ont för att förtjäna en sådan misslyckad skapelse. Jag valde den inte själv utan fick den då den skulle hjälpa mig att vara produktiv, eftersom den Sony Ericsson P1i jag hade inte svarade upp till förväntingarna. En telefon ska inte stänga av sig när man pratar med någon i andra änden, och det ska gå att trycka på "Svara" när det ringer. Ganska enkla saker, kanske kan tyckas, men något som inte fungerade på min dåvarande telefon.
Nu har jag en HTC Touch Pro2. Den kör Windows Mobile 6.1, och det var väl ungefär där någonstans som det gick fel.
Jag har gett min telefon ett telefonlås som måste knappas in om jag låtit telefonen vara inaktiv i en (1) minut. När man trycker in sin kod är det inte alltid knapparna på skärmtangentbordet reagerar, och skulle man vilja sudda en nyss inslagen siffra är det knappen "CLR" som gäller, vilken tömmer kodrutan och låter en börja om från början. Man kan alltså inte sudda bara en siffra, utan suddar allt.
Istället för att trycka på "Lås upp" kan man välja att trycka på "Meny". Då presenteras ett alternativ som heter "Avbryt". Trycker man på avbryt suddas eventuell inslagen kod, och det är allt som händer.
Väl upplåst och inloggad möts jag av att telefonen har pimpats av ett skal från HTC. Klockan för direkt tankarna till min pappas gamla klockradio från tidigt 1970-tal med blad som (lyckligtvis) automatiskt veks ned med ett ljud som närmast kan liknas vid "flurp". Tack och lov har HTC valt att här ha en ljudlös variant av denna klocka, men än dock. Under klockan finns de närmaste i tiden inplanerade mötena från kalendern. Om fingret sveps nedifrån och uppåt på skärmen försvinner 1970-talsklockan och blir en mindre, men klart stilren, klocka, samt att kalendernoteringarna får mer plats på skärmen - ett läge jag helt klart föredrar.
Längst ned finns en liten menyrad där man kan bläddra mellan huvudfönstret, sina favoritkontakter, sin kalender, en webläsare och så vidare. Om man bläddrar fram till webläsaren startar den inte. Det är snarare bara någon menyliknande sida, eller flik, där en stor jordglob med texten "Starta webläsare" dyker upp. Trycker man på den knappen uppenbarar sig en liten del av något som skulle kunna tänkas vara ett adressfält. Det går inte att skriva något i det, eller trycka någon annan stans heller. Då får man trycka på knappen som tar en tillbaka till huvudfönstret, sedan bläddra till "Internet"-fliken igen och där, återigen, trycka på "Starta webläsare". Då fungerar det. När man har surfat klart och vill stänga webläsaren (som är "Opera för Pocket PC") trycker man på en knapp som direkt för tankarna till "Eject" på en CD-spelare. En meny uppenbarar sig i vilken man väljer att trycka på en knapp som ser ut som ett liggande och ett stående brev. En ny meny presenteras i vilken man väljer "Avsluta". Sist trycker man på "OK" i rutan som kommer fram — om man nu är helt säker på att man faktiskt vill stänga av webläsaren. Det går även att välja "Avbryt", om man ångrar sig. Men utöver det går det även att trycka på "Minimera" om man vill att den ska vara igång, men inte synas just nu. Väldigt logiskt att "Minimera" finns som ett alternativ till om man vill avsluta en applikation eller inte. Kanske ett arv från de tre små knapparna som dök upp högst upp till höger i ett fönster i Windows 95? Där kunde man minimera, maximera och avsluta program - om programmerarna gjort rätt. Jag minns hur vissa program bara stängde fönstret a la Mac OS men hur programmet fortfarande låg kvar och nyttjade massor med minne... Hur som helst. 4 tryck för att avsluta applikationen.
Häromdagen fick jag ett MMS. För att öppna MMS:et fick jag trycka på pratbubblan som tar mig till mina meddelanden. I meddelandet står det "Klicka för att visa MMS". Jag tryckte på meddelandet och kom då till den konversation som finns mellan mig och avsändaren. I MMS-meddelandet, nu utan någon text men med en liten ikon som ser ut som ett brev med en bild snett ovanpå, ska man trycka på det nyss omnämnda brevet. Det tog mig till en ny konversationsvy som såg lite mer Windows-aktig och mindre HTC-aktig ut. Där finns ett meddelande återigen utan text, men med en ikon — eller symbol om man så vill — som nu ser ut som en bild framför en filmruta och en musiknot ovanpå allt. Då får man trycka på den symbolen för att till slut få se den bifogade bilden. Om jag tycker att bilden är något som fler borde få se kan jag vidarebefodra bilden genom att trycka på "Meny" nere till höger i bild och sedan på "Framåt" i menyn. Framåt kamrater, framåt!
Om jag kommer på att jag behöver ringa Sigge Snus, som jobbar på samma företag som jag, går det — efter att ha ställt in att synka telefonen mot företagets Exchange-server — att faktiskt bläddra i Exchange-serverns adressbok. Jag tycker på "Telefon" nere till vänster i displayen för att komma till telefonrutan. Där kan jag antingen slå ett telefonnummer, eller långsamt bläddra genom de senast uppringda numren. Texten "Telefon" är nu utbytt mot "Kontakter" och trycker jag på den kommer jag till de kontakter som finns i min telefon. Nu har "Kontakter"-texten bytts ut mot "Bakåt" och trycker jag på bakåt kommer jag inte tillbaka till telefonrutan utan till min start-skärm. Jag får alltså återigen trycka på "Telefon" och sedan på "Kontakter". Trycker jag på "Meny" som finns längst ned till höger i displayen får jag upp ett par alternativ varav det översta är "Företagskatalog". Trycker jag på det alternativet tar det mig till en sökruta samt visar ett tangentbord. Jag knappar in "Sigge" och trycker på <Enter>, men inget händer. Det är först när jag trycker på "Sök" längst ned till vänster i displayen som telefonen faktiskt börjar söka i adressboken på Exchange-servern. Efter en stund presenteras Sigge Snus och jag får upp hans elektroniska visitkort genom att trycka på hans namn. Här finns nu alternativ som "Spara som kontakt" (vilket kommer att visa sig vara den ultimata funktionen av dem alla), "Ring hem/Arbetet", "Skicka e-post" och "Kopiera till SIM". Det är det andra alternativet som bäst passar in på det jag vill göra så jag trycker på det och kommer då tillbaka till telefonskärmen, utan att något mer händer. Numret jag vill ringa finns inte presenterat på skärmen och det finns inga som helst spår kvar av Sigge Snus. Bara att börja om, men denna gång välja "Spara som kontakt" istället för "Ring hem/Arbetet". Efter att kontakten har sparats kan jag välja att ringa Sigge genom att trycka på "Ring arbetet". Jag undrar var "hem" tog vägen... Sigge finns inte före Simon i listan utan efter SL, som jag har som kontakt, eftersom telefonen sparar ned kontakter med "Efternamn, Förnamn" istället för "Förnamn Efternamn" som jag har valt i Outlook och som alltså gäller för alla andra kontakter i min adressbok.
Om jag kommer på att jag vill ringa min bank, för att flytta pengar eller bara göra en "reality check" på något av mina konton, tar jag och trycker på "Telefon" för att sedan börja slå numret till banken. Telefonen har då en slags "auto complete"-funktion och visar efter att jag har tryckt "020" numret till min bank, numret till ett taxibolag samt numret till "Telia Felanmälan" då alla de börjar på just 020. Jag trycker på numret till min bank och för telefonen till örat. "Hej och välkommen!" säger en röst. "Var god mata in..." fortsätter rösten och jag för telefonen från örat, som nu visar min start-skärm. Jaha? Okej? Jag trycker på "Telefon" och sedan på "Knappsats" för att få fram ett siffertangentbord med vilket jag kan slå in det rösten i andra änden frågade efter för att sedan föra telefonen till örat för vidare instruktioner. "Var god mata in..." säger rösten en gång till som nu eftersöker en annan information än första gången. Jag tar återigen telefonen från örat för att mötas av start-skärmen och måste än en gång trycka på "Telefon" och sedan "Knappsats" för att kunna mata in den nu efterfrågade informationen. "För banktjänster tryck 1", säger rösten och jag tar telefonen från örat en tredje gång. Trycker på "Telefon", "Knappsats", "1". Telefon till örat igen. "Tryck ditt kontonummer" säger rösten. Jag tar telefonen från örat en fjärde gång för att ännu en gång trycka på "Telefon", "Knappsats" och sedan mata in kontonumret. Om jag nu vill flytta pengar måste jag återigen använda knappsatsen och, ja, ni förstår.
Telefonen är begåvad med något som kallas för "Push mail" vilket betyder att ett e-brev dyker upp i telefonen lagom till dess att jag har läst det, svarat på det och lagt det i rätt mapp i Outlook. Varje gång ett nytt e-brev skickas till mig presenterar telefonen en pratbubbla som säger:
"Slaget nummer: services.telenor.se
Det går inte att ansluta pga ett okänt fel.
Klicka på Inställningar om du vill kontrollera
dina anslutningsinställningar och ändra dem
vid behov. Om problemet kvarstår ska du
återställa din mobila enhet i enlighet med
tillverkarens instruktioner och försöka igen."
Det är inget som slutar att fungera när den rutan kommer upp, utan den bara presenteras lite nu och då mest för att den kanske vill ha uppmärksamhet eller helt enkelt visa vem det är som bestämmer. Men konstigt nog fungerar det ändå.
Jag träffade en dag en Windows-älskande konsult på jobbet som hyllade sin Windows Mobile varpå jag berättade att jag var smått missnöjd med min.
- "Vilken version använder du?" frågar konsulten.
- "Version 6.1, som var förinstallerad" svarar jag.
- "Äh, lägg på 6.5 så får telefonen ett nytt liv!"
- "Vet du hur man sorterar ikonerna i sin startskärm i 6.5?"
- "Nej, det har jag inte tänkt på. Har inte kommit så långt."
- "Det går exempelvis inte att ta bort ikoner som man inte vill ha, så man är fast med "Getting started" och så vidare. Vill du sedan att en ikon ska vara längst ned får du trycka och hålla ned fingret på den för att välja "Move to top" och sedan göra likandant med alla andra ikoner med, för att den första ska hamna sist." berättar jag hängivet, och smått sarkastiskt.
- "Aj f-n. Kanske skulle behållt 6.1"
Edit: Jag har nu fått se en video där Microsoft har lagat det hela. Det går nu att sortera ikonerna fritt. iPhone OS får klipp-och-klistra i version 3, Windows Mobile får flytta-ikonerna-smidigt i version 6.5.
Telefonen har ett utskjutbart tangentbord vilket förenklar livet när något skall skrivas. Som när chefen bad mig att skicka över några idéer rörande ett projekt vi jobbade med. Eftersom jag satt i en taxi vid givet tillfälle tog jag fram telefonen, valde att börja skriva ett nytt e-brev och satte igång att författa. "Här kommer mina id" hann jag skriva innan jag möttes av fasan över att inte hitta ett ´-tecken att klämma dit ovanför ett 'e'. För att skriva ett é har jag lärt mig följande två sätt:
1) Med det utskjutbara tangentbordet
Tryck på FN-knappen, sedan på "SYM". Tryck på "Mer" nere till vänster på skärmen. Tryck på "É" eller "é", vilket som nu passar bäst. Det går inte att hålla inne knappen "e" för att få upp olika varianter. Då kommer det bara en massa 'e' farandes i en lång rad, och det var inte det jag ville skriva.
2) Med hjälp av tangentbordet på skärmen
Tryck på tangentbordsknappen som är längst ned i mitten på menyraden. Tryck och håll inne "e" på skärmen för att då få upp några olika alternativ, bland annat "é".
Det tråkiga är att det utskjutbara tangentbordet är långsamt att skriva på, och tangentbordet på skärmen är ännu långsammare.
I nästa post går jag bland annat igenom hur man ringer upp ett nummer som mottagits via SMS.
Jag känner mig verkligen produktiv med en Windows Mobile.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar