Windows Mobile 6.5 är nu installerat och jag har precis gått igenom handledningen som de bjuder på första gången telefonen startas. När handledningen är avslutad ställs frågen "Vill du visa handledningen en gång till?". Jag har väl inte visat något? Och varför ska jag visa en handledning för telefonen? Vill den veta hur jag fungerar? Borde inte den visa mig en handledning? Okej, en språklig liten miss. Svaralternativen är: "Áno" och "Nie".
WinMo6.5 bygger verkligen upp förhoppningarna hos mig, och det är med iver som jag raffsar ned en kort inledning här för att snabbt kunna få sätta tänderna i galenskaperna som Microsoft kommer att bjuda mig på.
Jag jobbar väldigt mycket, och jag är ganska säker på att det förkortar mitt liv. Men skratten som Microsoft bjuder mig på i form av denna underbara mobiltelefonupplevelse tror jag väger upp alla nattjobb och 90-timmarsveckor. Jag kommer att bli minst 90 år, precis som farmor och farfar blev!
"Nie" var rätt svar, och det tog mig vidare på vägen mot att nu få konfigurera telefonen för användning. Redan under konfigurationen av mitt Exchange-konto på telefonen hittar jag "nvänd" som ord. De kanske "nvände ig v tavningskontrollen om ag krev m i el 2?"
Innan jag påbörjade uppgraderingen installerade jag "MyPhone" från Microsoft för att kunna synka allt som inte Exchange-servern rår på. Installationen gick jättesmidigt och synkningen var inga som helst problem. Behövde inte ens starta om telefonen, faktiskt (klirr i Faktiskt-burken) Nu har jag precis installerat "MyPhone" på min ominstallerade lur och då ville den helt plötsligt starta om sig för att kunna slutföra installationen. Efter omstarten synkades allt tillbaka till telefonen. Alla kontakter, SMS, bilder och hemmagjorda ringsignaler flög magiskt, och förvånandsvärt problemfritt, rakt ned i telefonen. Wow! I och för sig fick den inte med avsändarnumret till SMS:en så konversationerna kunde inte byggas upp på nytt utan alla SMS ligger i en salig röra i SMS-inkorgen men – hey! – detta är framsteg och nog första gången som telefonen faktiskt (klirr igen) imponerar lite (ja, bara lite) på mig. Okej, det är en programvara som inte är installerad från början men det är trots allt en skapelse från Microsoft.
På det stora hela känns dock WinMo6.5 som polerad skit. HTC har inte brytt sig om att distribuera senaste uppdateringen så jag kan alltså inte sortera om ikonerna under "Alla program" utan att "flytta högst upp" i bakvändordning för att få ikonerna som jag vill. Jag undrar dessutom vilket hav av säkerhetsbrister som döljer sig under telefonens förhållandevis lugna yta. Att komponera ett SMS ser ut som det gjorde i 6.1, lika så e-brev. "Inställningar" har fått ett nytt utseende, men när man väl kommit ned till en nivå där saker kan ställas in så är det ingen som helst visuell skillnad, förutom då tiden för ett alarm skall ställas in. Inställningsrutan saknar lika mycket designmässigt djup som mina försök till att skriva spännande och rafflande mordmysterier gjorde då jag var 8 år. Det var oftast historier på en eller ett par A4-sidor där det var fullkomligt omöjligt att veta vem mördaren var eftersom mördaren allt som oftast introducerades i historiens sista mening. Det kunde sluta som följer: "Det var alltså en förbiresande handelsman med hög hatt som mördade husan eftersom vi nu har upptäckt att mjölken är spetsad med arsenik! SLUT!" Fantasin var det minsann inget fel på.
Värt att notera efter knappt två månaders användning av telefonen är att knappen 'o' (trycker jag på 'FN' och sedan 'o' skriver telefonen 'ä') har slutat att fungera, delvis. "Funktionen är högst intermittent", som en kund en gång sa till mig. Svenska kan vara så vackert ibland. Andra saker som delvis inte fungerar är svenska tecken i SMS. Om jag väljer att skriva ett nytt SMS får jag skriva å, ö och ibland ä beroende på vilket humör 'o'-knappen är på. När jag däremot får ett SMS och vill svara på det är det ganska ofta, men inte alltid, som de svenska tecknen inte alls fungerar. Att den är lite kinkigare just i januari beror nog på att den runt andra hälften av månaden är fullmåne.
Trycker jag på den minimala pilen till höger om tangentbordsikonen mitt på menyraden (och verkligen lyckas att pricka just pilen och inte själva tangentbordsikonen) kommer det fram en meny som skvallrar om att det minsann är "Svenska" som är valt och inget annat. När vi ändå är kvar i SMS:ens underbara värld kan jag berätta att om jag tar emot ett SMS och står i startskärmen och sedan väljer att visa det ändras skärmen till konversationsvyn och skärmtangentbordet visas, sedan rullar listan blixtsnabbt längst ned för att visa det senast mottagna meddelandet i konversationen och tangentbordet på skärmen försvinner. Hängde ni med? Lista. Tangentbord. Rulla lite. Bort med tangentbordet. Allt utan att jag gör något. Som sagt. Polerad skit.
När jag fortsätter min upptäcksresa motsvarande ett barbariskt korståg genom teknikens land i vilket den totalt försvarslösa prylen bor kommer jag på min färd fram till kalkylatorn. Går det att misslyckas med en kalkylator? Rätt svar är på WinMo-språk "Áno". Inte ens kalkylatorn har de lyckats att få att räkna rätt, enligt mig. På skoj slog jag in 4995-20% och tänkte att det borde bli 3996 (vilket det också faktiskt (klirr) blir, så behöver ni inte kontrollräkna). Telefonen tycker att det blir 4994,8. Nog för att 20% motsvarar 0,2 av 1 men i det här fallet borde 4995-20% vara underförstått att det är 4995-(4995x0,2) som användaren vill räkna ut. Hur skulle det se ut i Levi's Store när de kränger 501:or med 50% rabatt?
- "Ja, alltså, de här byxorna kostar normalt sätt 899 kronor men nu drar vi av 50% så du får dem för 898,50. Får det lov att vara två par?"
Startskärmen som möter mig när jag har låst upp knapplåset och annat trams känns förhållandevis modern. Struntar jag i att köra HTC:s egna skal och väljer Microsofts standardskal istället möts jag av en lista – i vilken man med tredjepartsprogram kan ändra om lite. Raden i mitten med klockan är markerad och jag har två menyval. "Kontakter" och "Ange". "Ange" tycker jag låter spännande, men det visar sig att jag bara får ange "Tid", "Alarm" och "Mer". Även den här inställningsmenyn är för hjärnkirurger vars släktled inte har minsta tillstymmelse till något som ens skulle kunna liknas vid att vara i närheten av en sjukdom som skulle kunna misstagas för att vara släkt med Parkinson's. Telefonen är minst sagt pillrig att använda, och när blodnivån blir för hög i koffeinomloppet är den rent ut sagt svår att använda. Vissa av inställningarna består av ett par pixlar, i sann Cubase-anda – ett musikprogram vilket är känt för att ha en funktion per varje synlig pixel på skärmen – medan andra inställningar känns som ett skämt mot oss som inte klassats som blinda eller har ett synfel som överstiger +/-10. Hade de använt en större fontstorlek hade de varit tvungna att radbryta ordet "Svara".
Pennan som är medskickad är endast till för att pricka dessa små pixlar. Pennan är inte till för att skriva med. Det är inte det man har pennor till Anno 2010. Denna telefon, vars i stort sett hela synliga yta upptas av en stor display, har inte textigenkänning. Så det så! Och det kanske är tur det, för med tanke på hur kopiöst misslyckad denna klump av plast och metall är så skulle en textigenkänningsfunktion främst framstå som ett skämt i jämförelse med hur pass bra Palm Inc lyckades att utveckla den på en Palm V. Jag har inte provat någon annan enhet som ens har kommit i närheten av skrivhastighet än en Palm V hade efter någon timmas träning. Tipsa mig gärna, för en sådan enhet skulle vara riktigt intressant att få prova.
För att använda telefonen tror jag att man behöver bli certifierad av Microsoft. Det är först då man ringer, SMS:ar, skickar e-brev och surfar "best practice". Ibland står det "Kontakter" längst ned i displayen, oavsett vilken rad i startskärmen som jag befinner mig på. Ibland står det "Meddelande". Oavsett om jag har valt SMS-raden eller E-postraden tar mig "Meddelande"-valet till e-postlådan. Det har jag lärt mig nu. Jag har även lärt mig hur man hittar till de två olika samtalslistorna som telefonen har begåvats med. Om jag väljer "Telefon"-raden och sedan trycker på menyvalet "Visa" får jag en lista där jag ser vilken tid som samtalet ringdes upp, eller togs emot. Om jag däremot väljer "Telefon"-raden och sedan trycker på den en gång till ser jag först nyss nämnda lista under en halv sekund för att sedan komma till samma meny, eller funktion, som jag skulle ha gjort om jag tryckt på "lyfta luren"-knappen. Där ser jag de senaste uppringda och mottagna samtalen, samt en knappsats – som magiskt nog inte gömmer sig så fort jag för luren mot örat. Framsteg från version 6.1 alltså! Nu låter det säkert som att jag kanske tycker om telefonen, men det gör jag inte. Hade jag tänkt på det tidigare skulle jag har tagit på mig min pulsklocka och publicerat ett kardiogram över hjärtfrekvensen när jag använder telefonen. Det vore en häftig studie, och med de tipsen funderar jag på att nu runda av mina erfarenheter av Windows Mobile. Såvida det inte dyker upp några fler, helt bisarra, tokigheter som jag bara måste berätta om.
Tack! Vid Ommwriter-tangenterna, David.
PS. Windows-konsulten jag berättade om i del 1 finns på riktigt och äger numera en iPhone. Epic!
Edit: Jag har läst på dåligt. HTC släppte den 17:e december förra året en uppdatering till något som kallas för "handskrift". Det kanske betyder att det hela kommer att fungera.
tisdag 19 januari 2010
måndag 18 januari 2010
Min mobiltelefon, del 2
Denna del läses till fördel efter att del 1 har avverkats så fuska inte!
Sitter återigen här, förtrollad av skrivarglädjen som infinner sig när jag startat Ommwriter för att skriva del 2 i denna spännande resa genom Windows Mobile på en HTC Touch Pro2. Har helt klart inspirerats av min lillebrors fantastiska berättar talang samt den fina påannonseringen jag fick av min underbara vän, samt beskrivningen jag fick av den underbara vännens minst lika bra hälft, och har därför bestämt att detta får bli en följetång - om än kanske kort, men dock en följetång på nu hela två delar.
En kollega skickade följande SMS till mig för några dagar sedan:
"<företag> <förnamn> som skall vara med imorgon, ring honom och bestäm. 08-nnnnnnnn"
Jag vill alltså ringa upp de medskickade numret och trycker därför på meddelandet, som då tar mig till en konversationsvy, eftersom det inte finns något alternativ då meddelandet visas under meddelandefliken. Numret är inte heller nu markerat på något vis och det går inte heller att med fingret, eller den medskickade pennan a la Palm Pilot Stylus, att markera någon text över huvud taget. Alternativet "Bakåt" känns inte rätt, så jag trycker på "Meny" och får då upp "Svara via MMS", "Vidarebefodra" (som ni säkert minns hette "Framåt" om man har fått ett MMS istället för ett SMS), "Ta bort" och "Meddelandealternativ". Jaha? Efter att första gången varit stressad och således ha noterat numret på ett papper, i ett samhälle som förutsågs sakna sådant nu i framtiden som vi lever i, och sedan knappa in det i telefonen och ringa upp leverantören så ville jag ge mig på det igen. Det bara måste gå. Och jag gillar att försöka! Efter lite pyssel och undersökning har jag kommit fram till att följande sätt är det lättaste.
När SMS:et är framme i den flashiga meddelandefliken så ska man inte trycka på meddelandet för att komma till konversationsvyn – det är en elektronisk återvändsgränd. Den röda motorcyklisten kommer att ringa in dig och det blir "Game over". Istället är det "Mer" som finns längst ned till vänster i displayen som är nästa steg. Då möts man av en lista som närmast kan liknas vid en historisk återblick. Listan känns lika modern som "Windows Me" eller en "486:a med 4MB RAM" gör idag. Trycker man på meddelandet i den listan får man nu se konversationsvyn som vi senast fick se då vi försökte att läsa ett MMS. Nu har äntligen numret blivit understruket vilket känns som rena lottovinsten, och antalet knapptryckningar för att komma hit är förhållandevis få och går att räkna med hjälp av tillgängliga fingrar på en frisk människa.
Telefonen påminner mig om att jag ska "Kontrollera att numret är korrekt:" innan jag fortsätter med att antingen ringa upp det, skicka ett SMS till det eller helt enkelt spara det som en kontakt.
När ett SMS är markerat finns det ett menyalternativ som fångar min uppmärksamhet. "Kontrollera stavning", heter det och gömmer sig under "Meny". Det finns alltså en funktion för att kontrollera så att avsändaren har skickat mig ett SMS som är korrekt stavat. Ett utmärkt sätt att håna sina vänner, eller fiender (har man inga lär man få några på kuppen), genom att helt enkelt påpeka hur illa de stavar. I dagens förkortnings-SMS-språk ser jag ingen större vits med funktionen över huvud taget. Men för att kunna använda funktionen måste ett meddelande vara markerat. Och för att markera ett SMS i konversationsvyn måste man trycka på avsändaren vars namn, eller nummer, är både understruket samt i fet stil och i annan färg än själva meddelandet. Det går alltså inte att bara trycka någonstans mitt i meddelandet. Prickar man texten med fingret under en skumpig t-banefärd genom de mörkaste av tunnlar under Götgatan tar det mig förvisso till avsändarens visitkort, men då trycker jag på "Avbryt" och vips så kommer jag tillbaka till konversationsvyn där meddelandet nu är markerat med en svag blå ton och "Kontrollera stavning" går att välja. För just den här testen har jag varit god nog att välja ett SMS jag själv har skickat (får jag julklappar och pepparkakor nu?) som innehåller texten "Jag hann preciiis!" och syftar på ett pendeltåg, vilka borde få en helt egen blog tack vare dess fantastiska avsaknad av funktionalitet att färdas över spår med löv på hösten, snö på vintern, regn på våren och pollen på sommaren. Tidtabellen är snarare en prognos än ett statistiskt medelvärde rörande avgångsintervall.
Telefonen säger uppriktigt att "Stavningskontrollen har slutförts." när den är genomförd - vilket går väldigt snabbt. Nästan så snabbt att jag faktiskt funderar på om det den gör är att rita upp en ruta som säger att den är klar. Den ger mig inte ens ett förslag på att skriva "preciiis" på ett korrekt sätt. Ett ensamt val i form av "OK" låter mig stänga nyligen lämnad information för att åter presentera konversationen. Bara att ha funktionen att inte kunna rättstava meddelanden som är redan är skickade tycker jag är helt lysande. Det är nästan lika användbart som att i efterhand faktiskt kunna rättstava mottagna meddelanden.
Skönt att telefonen är konsekvent miserabel istället för att faktiskt smärtsamt överraska med smarta funktioner på ställen där man minst anar.
Och apropå just smarta funktioner. Tänk om man kunde trycka på klockan i start-skärmen för att då komma till en vy där man inte bara kan välja vilka olika världstider man vill ha presenterade (min telefon tyckte en dag att alla de fyra tiderna jag hade valt nu skulle vara 9 stycken och ha Borås som vald ord, allesammans!) och ställa in de tre tillgängliga alarmen utan även kunna ta tid med hjälp av ett stoppur, eller ställa in en nedräknings-timer på omkring 7 minuter så att inte Tagliatellen i kastrullen på spisen blir överkokt eftersom fjäderprecisionen i en äggklocka är lika vass som stavningskontrollen för SMS:en man har mottagit eller redan skickat? Visst vore det bra?! Och i konsekvens namn finns alltså inte de två sistnämnda funktionerna. Annars ser inställningsrutan, förutom funktionsfrånvaron alltså, ut som den som återfinns i min iPod Touch – en vy som Apple lätt har plankat eftersom Microsoft designade sin förra årtusendet, innan man kunde skicka SMS och checka in på stans hippaste klubbar i Gowalla. Inställningsrutan för de tre, och maximalt tre, alarmen som går att ställa för tankarna tillbaka till, om inte Compiz, så i alla fall Windows 1.02 – vilket för övrigt var den första Windows-versionen jag kom i kontakt med, på en Amstrad med 640kB RAM och 20MB hårddisk. 1987:s svar på att vara född med silversked antar jag. Julklappsönskelistorna fick pappa snyggt formaterade i prioritetsordning med både sidnummer, artikelnummer, artikelnamn och pris ur leksakskatalogerna och dessutom utskrivna på en 9-nålars matrisskrivare med traktormatade A4-ark.
Telefonens meddelandeflik är klart snyggt designad och när fingret sveps nedifrån och upp för att bläddra bland SMS:en så snurrar texten fram som man nog hade tänkt sig i 1950-talets science-fiction-filmer att text skulle göra 1980 men inte gjorde förrän 2010, långt efter att New York City inte alls blivit ett fängelse eller tidsresor för att mörda robotuppfinnare var möjliga. När man sedan väljer e-postfliken istället måste man också vända upp och ned på tankesättet eftersom fingerrörelsen nu är precis som i favoritkontaktsfliken – alltså uppifrån och ned.
HTC verkar ha en vakant tjänst i form av språkgranskare vilken jag funderar på att spontant söka. De stackarna verkar behöva all hjälp de kan få istället för att jag sitter här och bygger på mitt berg av avsaknade julklappar och uteblivna pepparkakor vilka alla andra får om drygt 11 månader. Om jag väljer att ta bort en kontakt i adressboken möts jag av frågan "Är du säker på att du vill ta bort den här kontakten?". En klart vettig fråga att ställa någon som kanske av misstag, eller rent utsagt i sömnen, har tryckt på "Telefon", "Kontakter", "Meny" och "Ta bort kontakt". Två inte fullt lika vettiga svarsalternativ följer frågan. "Årsdagshäl..." och "Anslutning..." varav det senare har en lite tjockare ram runt omkring sig.
Jag har varit med och översatt program och delar av operativsystem från obegripliska till svenska då min pappa stundtals ägnade sig åt det då han fortfarande levde. Minns att jag fick hjälpa till lite extra då hjälpfilen till "Space Cadet", pinballspelet som följde med Windows, skulle översättas. När kontakten skulle raderas gissade jag rätt att det var "Årsdagshäl..." som faktiskt tog bort den eftersom det logiskt nog brukar vara "Nej" vid sådana här frågor som är standardsvaret och då alltså har en tjockare ram runt sig. Jag provade nyss att ta bort chefen från telefonen men ångrade mig i sista sekund och tryckte på "Anslutning..." – och mycket riktigt sitter han kvar där än, under bokstaven P, tillsammans med de andra tjurarna. Men det här kan inte röra sig om en översättningsmiss utan måste vara ett referensfel å det grövsta i spårktabellerna som jag antar används. Men varför kan jag inte ändra telefonens språk till engelska? Allvarligt. Det går inte.
Givetvis hade jag önskat att jag kunde ha tagit skärmdumpar på alla underliga rutor som dyker upp och alla konstigheter som telefonen har för sig - men inte heller det klarar den av, om den inte får hjälp av tredjepartsprogram. Sist jag försökte mig på att installera ett tredjepartsprogram kraschade den applikationen när jag försökte att skriva mitt lösenord som råkade innehålla ett <-tecken. Trycker man på "FN" och sedan "SYM" tröttnade applikationen, slängde ett kryptiskt meddelande som inte ens Bruce Schneier hade kunnat lösa.
Det kanske kommer en del 3, och om det gör det så är den från en mörkare sida.
Jag har bestämt mig för att leva i nuet mer än tidigare och faktiskt uppgradera luren till Windows Mobile 6.5.
Ungdomar idag hade sagt "Beware!". Min farmor hade sagt "Bevare mig väl", och det är lite så jag känner mig nu när jag tittar igenom utforskaren efter filer som jag ska se till att få synkroniserade till min PC via ActiveSync innan total radering infinner sig. Det går nämligen inte att backa tillbaka till Windows Mobile 6.1. Kommer jag att ångra mig?
Sitter återigen här, förtrollad av skrivarglädjen som infinner sig när jag startat Ommwriter för att skriva del 2 i denna spännande resa genom Windows Mobile på en HTC Touch Pro2. Har helt klart inspirerats av min lillebrors fantastiska berättar talang samt den fina påannonseringen jag fick av min underbara vän, samt beskrivningen jag fick av den underbara vännens minst lika bra hälft, och har därför bestämt att detta får bli en följetång - om än kanske kort, men dock en följetång på nu hela två delar.
En kollega skickade följande SMS till mig för några dagar sedan:
"<företag> <förnamn> som skall vara med imorgon, ring honom och bestäm. 08-nnnnnnnn"
Jag vill alltså ringa upp de medskickade numret och trycker därför på meddelandet, som då tar mig till en konversationsvy, eftersom det inte finns något alternativ då meddelandet visas under meddelandefliken. Numret är inte heller nu markerat på något vis och det går inte heller att med fingret, eller den medskickade pennan a la Palm Pilot Stylus, att markera någon text över huvud taget. Alternativet "Bakåt" känns inte rätt, så jag trycker på "Meny" och får då upp "Svara via MMS", "Vidarebefodra" (som ni säkert minns hette "Framåt" om man har fått ett MMS istället för ett SMS), "Ta bort" och "Meddelandealternativ". Jaha? Efter att första gången varit stressad och således ha noterat numret på ett papper, i ett samhälle som förutsågs sakna sådant nu i framtiden som vi lever i, och sedan knappa in det i telefonen och ringa upp leverantören så ville jag ge mig på det igen. Det bara måste gå. Och jag gillar att försöka! Efter lite pyssel och undersökning har jag kommit fram till att följande sätt är det lättaste.
När SMS:et är framme i den flashiga meddelandefliken så ska man inte trycka på meddelandet för att komma till konversationsvyn – det är en elektronisk återvändsgränd. Den röda motorcyklisten kommer att ringa in dig och det blir "Game over". Istället är det "Mer" som finns längst ned till vänster i displayen som är nästa steg. Då möts man av en lista som närmast kan liknas vid en historisk återblick. Listan känns lika modern som "Windows Me" eller en "486:a med 4MB RAM" gör idag. Trycker man på meddelandet i den listan får man nu se konversationsvyn som vi senast fick se då vi försökte att läsa ett MMS. Nu har äntligen numret blivit understruket vilket känns som rena lottovinsten, och antalet knapptryckningar för att komma hit är förhållandevis få och går att räkna med hjälp av tillgängliga fingrar på en frisk människa.
Telefonen påminner mig om att jag ska "Kontrollera att numret är korrekt:" innan jag fortsätter med att antingen ringa upp det, skicka ett SMS till det eller helt enkelt spara det som en kontakt.
När ett SMS är markerat finns det ett menyalternativ som fångar min uppmärksamhet. "Kontrollera stavning", heter det och gömmer sig under "Meny". Det finns alltså en funktion för att kontrollera så att avsändaren har skickat mig ett SMS som är korrekt stavat. Ett utmärkt sätt att håna sina vänner, eller fiender (har man inga lär man få några på kuppen), genom att helt enkelt påpeka hur illa de stavar. I dagens förkortnings-SMS-språk ser jag ingen större vits med funktionen över huvud taget. Men för att kunna använda funktionen måste ett meddelande vara markerat. Och för att markera ett SMS i konversationsvyn måste man trycka på avsändaren vars namn, eller nummer, är både understruket samt i fet stil och i annan färg än själva meddelandet. Det går alltså inte att bara trycka någonstans mitt i meddelandet. Prickar man texten med fingret under en skumpig t-banefärd genom de mörkaste av tunnlar under Götgatan tar det mig förvisso till avsändarens visitkort, men då trycker jag på "Avbryt" och vips så kommer jag tillbaka till konversationsvyn där meddelandet nu är markerat med en svag blå ton och "Kontrollera stavning" går att välja. För just den här testen har jag varit god nog att välja ett SMS jag själv har skickat (får jag julklappar och pepparkakor nu?) som innehåller texten "Jag hann preciiis!" och syftar på ett pendeltåg, vilka borde få en helt egen blog tack vare dess fantastiska avsaknad av funktionalitet att färdas över spår med löv på hösten, snö på vintern, regn på våren och pollen på sommaren. Tidtabellen är snarare en prognos än ett statistiskt medelvärde rörande avgångsintervall.
Telefonen säger uppriktigt att "Stavningskontrollen har slutförts." när den är genomförd - vilket går väldigt snabbt. Nästan så snabbt att jag faktiskt funderar på om det den gör är att rita upp en ruta som säger att den är klar. Den ger mig inte ens ett förslag på att skriva "preciiis" på ett korrekt sätt. Ett ensamt val i form av "OK" låter mig stänga nyligen lämnad information för att åter presentera konversationen. Bara att ha funktionen att inte kunna rättstava meddelanden som är redan är skickade tycker jag är helt lysande. Det är nästan lika användbart som att i efterhand faktiskt kunna rättstava mottagna meddelanden.
Skönt att telefonen är konsekvent miserabel istället för att faktiskt smärtsamt överraska med smarta funktioner på ställen där man minst anar.
Och apropå just smarta funktioner. Tänk om man kunde trycka på klockan i start-skärmen för att då komma till en vy där man inte bara kan välja vilka olika världstider man vill ha presenterade (min telefon tyckte en dag att alla de fyra tiderna jag hade valt nu skulle vara 9 stycken och ha Borås som vald ord, allesammans!) och ställa in de tre tillgängliga alarmen utan även kunna ta tid med hjälp av ett stoppur, eller ställa in en nedräknings-timer på omkring 7 minuter så att inte Tagliatellen i kastrullen på spisen blir överkokt eftersom fjäderprecisionen i en äggklocka är lika vass som stavningskontrollen för SMS:en man har mottagit eller redan skickat? Visst vore det bra?! Och i konsekvens namn finns alltså inte de två sistnämnda funktionerna. Annars ser inställningsrutan, förutom funktionsfrånvaron alltså, ut som den som återfinns i min iPod Touch – en vy som Apple lätt har plankat eftersom Microsoft designade sin förra årtusendet, innan man kunde skicka SMS och checka in på stans hippaste klubbar i Gowalla. Inställningsrutan för de tre, och maximalt tre, alarmen som går att ställa för tankarna tillbaka till, om inte Compiz, så i alla fall Windows 1.02 – vilket för övrigt var den första Windows-versionen jag kom i kontakt med, på en Amstrad med 640kB RAM och 20MB hårddisk. 1987:s svar på att vara född med silversked antar jag. Julklappsönskelistorna fick pappa snyggt formaterade i prioritetsordning med både sidnummer, artikelnummer, artikelnamn och pris ur leksakskatalogerna och dessutom utskrivna på en 9-nålars matrisskrivare med traktormatade A4-ark.
Telefonens meddelandeflik är klart snyggt designad och när fingret sveps nedifrån och upp för att bläddra bland SMS:en så snurrar texten fram som man nog hade tänkt sig i 1950-talets science-fiction-filmer att text skulle göra 1980 men inte gjorde förrän 2010, långt efter att New York City inte alls blivit ett fängelse eller tidsresor för att mörda robotuppfinnare var möjliga. När man sedan väljer e-postfliken istället måste man också vända upp och ned på tankesättet eftersom fingerrörelsen nu är precis som i favoritkontaktsfliken – alltså uppifrån och ned.
HTC verkar ha en vakant tjänst i form av språkgranskare vilken jag funderar på att spontant söka. De stackarna verkar behöva all hjälp de kan få istället för att jag sitter här och bygger på mitt berg av avsaknade julklappar och uteblivna pepparkakor vilka alla andra får om drygt 11 månader. Om jag väljer att ta bort en kontakt i adressboken möts jag av frågan "Är du säker på att du vill ta bort den här kontakten?". En klart vettig fråga att ställa någon som kanske av misstag, eller rent utsagt i sömnen, har tryckt på "Telefon", "Kontakter", "Meny" och "Ta bort kontakt". Två inte fullt lika vettiga svarsalternativ följer frågan. "Årsdagshäl..." och "Anslutning..." varav det senare har en lite tjockare ram runt omkring sig.
Jag har varit med och översatt program och delar av operativsystem från obegripliska till svenska då min pappa stundtals ägnade sig åt det då han fortfarande levde. Minns att jag fick hjälpa till lite extra då hjälpfilen till "Space Cadet", pinballspelet som följde med Windows, skulle översättas. När kontakten skulle raderas gissade jag rätt att det var "Årsdagshäl..." som faktiskt tog bort den eftersom det logiskt nog brukar vara "Nej" vid sådana här frågor som är standardsvaret och då alltså har en tjockare ram runt sig. Jag provade nyss att ta bort chefen från telefonen men ångrade mig i sista sekund och tryckte på "Anslutning..." – och mycket riktigt sitter han kvar där än, under bokstaven P, tillsammans med de andra tjurarna. Men det här kan inte röra sig om en översättningsmiss utan måste vara ett referensfel å det grövsta i spårktabellerna som jag antar används. Men varför kan jag inte ändra telefonens språk till engelska? Allvarligt. Det går inte.
Givetvis hade jag önskat att jag kunde ha tagit skärmdumpar på alla underliga rutor som dyker upp och alla konstigheter som telefonen har för sig - men inte heller det klarar den av, om den inte får hjälp av tredjepartsprogram. Sist jag försökte mig på att installera ett tredjepartsprogram kraschade den applikationen när jag försökte att skriva mitt lösenord som råkade innehålla ett <-tecken. Trycker man på "FN" och sedan "SYM" tröttnade applikationen, slängde ett kryptiskt meddelande som inte ens Bruce Schneier hade kunnat lösa.
Det kanske kommer en del 3, och om det gör det så är den från en mörkare sida.
Jag har bestämt mig för att leva i nuet mer än tidigare och faktiskt uppgradera luren till Windows Mobile 6.5.
Ungdomar idag hade sagt "Beware!". Min farmor hade sagt "Bevare mig väl", och det är lite så jag känner mig nu när jag tittar igenom utforskaren efter filer som jag ska se till att få synkroniserade till min PC via ActiveSync innan total radering infinner sig. Det går nämligen inte att backa tillbaka till Windows Mobile 6.1. Kommer jag att ångra mig?
söndag 17 januari 2010
Min mobiltelefon, del 1
Den som har varit snäll under året får julklappar av tomten. Den som har varit stygger får inga alls — inte ens en pepparkaka om vi får tro sången om någon som inte gör något annat än att baka just pepparkakor mest hela dagen. Nu vet ju alla att man blir snäll av att äta pepparkakor så sången är inte speciellt pedagogisk. Någon som däremot har varit ultra-mega-jätte-stygger får något värre än att vara utan julklappar och pepparkakor. Den får en Windows Mobile.
Jag har en Windows Mobile utan att jag för den skull kan inse vad jag har gjort för ont för att förtjäna en sådan misslyckad skapelse. Jag valde den inte själv utan fick den då den skulle hjälpa mig att vara produktiv, eftersom den Sony Ericsson P1i jag hade inte svarade upp till förväntingarna. En telefon ska inte stänga av sig när man pratar med någon i andra änden, och det ska gå att trycka på "Svara" när det ringer. Ganska enkla saker, kanske kan tyckas, men något som inte fungerade på min dåvarande telefon.
Nu har jag en HTC Touch Pro2. Den kör Windows Mobile 6.1, och det var väl ungefär där någonstans som det gick fel.
Jag har gett min telefon ett telefonlås som måste knappas in om jag låtit telefonen vara inaktiv i en (1) minut. När man trycker in sin kod är det inte alltid knapparna på skärmtangentbordet reagerar, och skulle man vilja sudda en nyss inslagen siffra är det knappen "CLR" som gäller, vilken tömmer kodrutan och låter en börja om från början. Man kan alltså inte sudda bara en siffra, utan suddar allt.
Istället för att trycka på "Lås upp" kan man välja att trycka på "Meny". Då presenteras ett alternativ som heter "Avbryt". Trycker man på avbryt suddas eventuell inslagen kod, och det är allt som händer.
Väl upplåst och inloggad möts jag av att telefonen har pimpats av ett skal från HTC. Klockan för direkt tankarna till min pappas gamla klockradio från tidigt 1970-tal med blad som (lyckligtvis) automatiskt veks ned med ett ljud som närmast kan liknas vid "flurp". Tack och lov har HTC valt att här ha en ljudlös variant av denna klocka, men än dock. Under klockan finns de närmaste i tiden inplanerade mötena från kalendern. Om fingret sveps nedifrån och uppåt på skärmen försvinner 1970-talsklockan och blir en mindre, men klart stilren, klocka, samt att kalendernoteringarna får mer plats på skärmen - ett läge jag helt klart föredrar.
Längst ned finns en liten menyrad där man kan bläddra mellan huvudfönstret, sina favoritkontakter, sin kalender, en webläsare och så vidare. Om man bläddrar fram till webläsaren startar den inte. Det är snarare bara någon menyliknande sida, eller flik, där en stor jordglob med texten "Starta webläsare" dyker upp. Trycker man på den knappen uppenbarar sig en liten del av något som skulle kunna tänkas vara ett adressfält. Det går inte att skriva något i det, eller trycka någon annan stans heller. Då får man trycka på knappen som tar en tillbaka till huvudfönstret, sedan bläddra till "Internet"-fliken igen och där, återigen, trycka på "Starta webläsare". Då fungerar det. När man har surfat klart och vill stänga webläsaren (som är "Opera för Pocket PC") trycker man på en knapp som direkt för tankarna till "Eject" på en CD-spelare. En meny uppenbarar sig i vilken man väljer att trycka på en knapp som ser ut som ett liggande och ett stående brev. En ny meny presenteras i vilken man väljer "Avsluta". Sist trycker man på "OK" i rutan som kommer fram — om man nu är helt säker på att man faktiskt vill stänga av webläsaren. Det går även att välja "Avbryt", om man ångrar sig. Men utöver det går det även att trycka på "Minimera" om man vill att den ska vara igång, men inte synas just nu. Väldigt logiskt att "Minimera" finns som ett alternativ till om man vill avsluta en applikation eller inte. Kanske ett arv från de tre små knapparna som dök upp högst upp till höger i ett fönster i Windows 95? Där kunde man minimera, maximera och avsluta program - om programmerarna gjort rätt. Jag minns hur vissa program bara stängde fönstret a la Mac OS men hur programmet fortfarande låg kvar och nyttjade massor med minne... Hur som helst. 4 tryck för att avsluta applikationen.
Häromdagen fick jag ett MMS. För att öppna MMS:et fick jag trycka på pratbubblan som tar mig till mina meddelanden. I meddelandet står det "Klicka för att visa MMS". Jag tryckte på meddelandet och kom då till den konversation som finns mellan mig och avsändaren. I MMS-meddelandet, nu utan någon text men med en liten ikon som ser ut som ett brev med en bild snett ovanpå, ska man trycka på det nyss omnämnda brevet. Det tog mig till en ny konversationsvy som såg lite mer Windows-aktig och mindre HTC-aktig ut. Där finns ett meddelande återigen utan text, men med en ikon — eller symbol om man så vill — som nu ser ut som en bild framför en filmruta och en musiknot ovanpå allt. Då får man trycka på den symbolen för att till slut få se den bifogade bilden. Om jag tycker att bilden är något som fler borde få se kan jag vidarebefodra bilden genom att trycka på "Meny" nere till höger i bild och sedan på "Framåt" i menyn. Framåt kamrater, framåt!
Om jag kommer på att jag behöver ringa Sigge Snus, som jobbar på samma företag som jag, går det — efter att ha ställt in att synka telefonen mot företagets Exchange-server — att faktiskt bläddra i Exchange-serverns adressbok. Jag tycker på "Telefon" nere till vänster i displayen för att komma till telefonrutan. Där kan jag antingen slå ett telefonnummer, eller långsamt bläddra genom de senast uppringda numren. Texten "Telefon" är nu utbytt mot "Kontakter" och trycker jag på den kommer jag till de kontakter som finns i min telefon. Nu har "Kontakter"-texten bytts ut mot "Bakåt" och trycker jag på bakåt kommer jag inte tillbaka till telefonrutan utan till min start-skärm. Jag får alltså återigen trycka på "Telefon" och sedan på "Kontakter". Trycker jag på "Meny" som finns längst ned till höger i displayen får jag upp ett par alternativ varav det översta är "Företagskatalog". Trycker jag på det alternativet tar det mig till en sökruta samt visar ett tangentbord. Jag knappar in "Sigge" och trycker på <Enter>, men inget händer. Det är först när jag trycker på "Sök" längst ned till vänster i displayen som telefonen faktiskt börjar söka i adressboken på Exchange-servern. Efter en stund presenteras Sigge Snus och jag får upp hans elektroniska visitkort genom att trycka på hans namn. Här finns nu alternativ som "Spara som kontakt" (vilket kommer att visa sig vara den ultimata funktionen av dem alla), "Ring hem/Arbetet", "Skicka e-post" och "Kopiera till SIM". Det är det andra alternativet som bäst passar in på det jag vill göra så jag trycker på det och kommer då tillbaka till telefonskärmen, utan att något mer händer. Numret jag vill ringa finns inte presenterat på skärmen och det finns inga som helst spår kvar av Sigge Snus. Bara att börja om, men denna gång välja "Spara som kontakt" istället för "Ring hem/Arbetet". Efter att kontakten har sparats kan jag välja att ringa Sigge genom att trycka på "Ring arbetet". Jag undrar var "hem" tog vägen... Sigge finns inte före Simon i listan utan efter SL, som jag har som kontakt, eftersom telefonen sparar ned kontakter med "Efternamn, Förnamn" istället för "Förnamn Efternamn" som jag har valt i Outlook och som alltså gäller för alla andra kontakter i min adressbok.
Om jag kommer på att jag vill ringa min bank, för att flytta pengar eller bara göra en "reality check" på något av mina konton, tar jag och trycker på "Telefon" för att sedan börja slå numret till banken. Telefonen har då en slags "auto complete"-funktion och visar efter att jag har tryckt "020" numret till min bank, numret till ett taxibolag samt numret till "Telia Felanmälan" då alla de börjar på just 020. Jag trycker på numret till min bank och för telefonen till örat. "Hej och välkommen!" säger en röst. "Var god mata in..." fortsätter rösten och jag för telefonen från örat, som nu visar min start-skärm. Jaha? Okej? Jag trycker på "Telefon" och sedan på "Knappsats" för att få fram ett siffertangentbord med vilket jag kan slå in det rösten i andra änden frågade efter för att sedan föra telefonen till örat för vidare instruktioner. "Var god mata in..." säger rösten en gång till som nu eftersöker en annan information än första gången. Jag tar återigen telefonen från örat för att mötas av start-skärmen och måste än en gång trycka på "Telefon" och sedan "Knappsats" för att kunna mata in den nu efterfrågade informationen. "För banktjänster tryck 1", säger rösten och jag tar telefonen från örat en tredje gång. Trycker på "Telefon", "Knappsats", "1". Telefon till örat igen. "Tryck ditt kontonummer" säger rösten. Jag tar telefonen från örat en fjärde gång för att ännu en gång trycka på "Telefon", "Knappsats" och sedan mata in kontonumret. Om jag nu vill flytta pengar måste jag återigen använda knappsatsen och, ja, ni förstår.
Telefonen är begåvad med något som kallas för "Push mail" vilket betyder att ett e-brev dyker upp i telefonen lagom till dess att jag har läst det, svarat på det och lagt det i rätt mapp i Outlook. Varje gång ett nytt e-brev skickas till mig presenterar telefonen en pratbubbla som säger:
"Slaget nummer: services.telenor.se
Det går inte att ansluta pga ett okänt fel.
Klicka på Inställningar om du vill kontrollera
dina anslutningsinställningar och ändra dem
vid behov. Om problemet kvarstår ska du
återställa din mobila enhet i enlighet med
tillverkarens instruktioner och försöka igen."
Det är inget som slutar att fungera när den rutan kommer upp, utan den bara presenteras lite nu och då mest för att den kanske vill ha uppmärksamhet eller helt enkelt visa vem det är som bestämmer. Men konstigt nog fungerar det ändå.
Jag träffade en dag en Windows-älskande konsult på jobbet som hyllade sin Windows Mobile varpå jag berättade att jag var smått missnöjd med min.
- "Vilken version använder du?" frågar konsulten.
- "Version 6.1, som var förinstallerad" svarar jag.
- "Äh, lägg på 6.5 så får telefonen ett nytt liv!"
- "Vet du hur man sorterar ikonerna i sin startskärm i 6.5?"
- "Nej, det har jag inte tänkt på. Har inte kommit så långt."
- "Det går exempelvis inte att ta bort ikoner som man inte vill ha, så man är fast med "Getting started" och så vidare. Vill du sedan att en ikon ska vara längst ned får du trycka och hålla ned fingret på den för att välja "Move to top" och sedan göra likandant med alla andra ikoner med, för att den första ska hamna sist." berättar jag hängivet, och smått sarkastiskt.
- "Aj f-n. Kanske skulle behållt 6.1"
Edit: Jag har nu fått se en video där Microsoft har lagat det hela. Det går nu att sortera ikonerna fritt. iPhone OS får klipp-och-klistra i version 3, Windows Mobile får flytta-ikonerna-smidigt i version 6.5.
Telefonen har ett utskjutbart tangentbord vilket förenklar livet när något skall skrivas. Som när chefen bad mig att skicka över några idéer rörande ett projekt vi jobbade med. Eftersom jag satt i en taxi vid givet tillfälle tog jag fram telefonen, valde att börja skriva ett nytt e-brev och satte igång att författa. "Här kommer mina id" hann jag skriva innan jag möttes av fasan över att inte hitta ett ´-tecken att klämma dit ovanför ett 'e'. För att skriva ett é har jag lärt mig följande två sätt:
1) Med det utskjutbara tangentbordet
Tryck på FN-knappen, sedan på "SYM". Tryck på "Mer" nere till vänster på skärmen. Tryck på "É" eller "é", vilket som nu passar bäst. Det går inte att hålla inne knappen "e" för att få upp olika varianter. Då kommer det bara en massa 'e' farandes i en lång rad, och det var inte det jag ville skriva.
2) Med hjälp av tangentbordet på skärmen
Tryck på tangentbordsknappen som är längst ned i mitten på menyraden. Tryck och håll inne "e" på skärmen för att då få upp några olika alternativ, bland annat "é".
Det tråkiga är att det utskjutbara tangentbordet är långsamt att skriva på, och tangentbordet på skärmen är ännu långsammare.
I nästa post går jag bland annat igenom hur man ringer upp ett nummer som mottagits via SMS.
Jag känner mig verkligen produktiv med en Windows Mobile.
Jag har en Windows Mobile utan att jag för den skull kan inse vad jag har gjort för ont för att förtjäna en sådan misslyckad skapelse. Jag valde den inte själv utan fick den då den skulle hjälpa mig att vara produktiv, eftersom den Sony Ericsson P1i jag hade inte svarade upp till förväntingarna. En telefon ska inte stänga av sig när man pratar med någon i andra änden, och det ska gå att trycka på "Svara" när det ringer. Ganska enkla saker, kanske kan tyckas, men något som inte fungerade på min dåvarande telefon.
Nu har jag en HTC Touch Pro2. Den kör Windows Mobile 6.1, och det var väl ungefär där någonstans som det gick fel.
Jag har gett min telefon ett telefonlås som måste knappas in om jag låtit telefonen vara inaktiv i en (1) minut. När man trycker in sin kod är det inte alltid knapparna på skärmtangentbordet reagerar, och skulle man vilja sudda en nyss inslagen siffra är det knappen "CLR" som gäller, vilken tömmer kodrutan och låter en börja om från början. Man kan alltså inte sudda bara en siffra, utan suddar allt.
Istället för att trycka på "Lås upp" kan man välja att trycka på "Meny". Då presenteras ett alternativ som heter "Avbryt". Trycker man på avbryt suddas eventuell inslagen kod, och det är allt som händer.
Väl upplåst och inloggad möts jag av att telefonen har pimpats av ett skal från HTC. Klockan för direkt tankarna till min pappas gamla klockradio från tidigt 1970-tal med blad som (lyckligtvis) automatiskt veks ned med ett ljud som närmast kan liknas vid "flurp". Tack och lov har HTC valt att här ha en ljudlös variant av denna klocka, men än dock. Under klockan finns de närmaste i tiden inplanerade mötena från kalendern. Om fingret sveps nedifrån och uppåt på skärmen försvinner 1970-talsklockan och blir en mindre, men klart stilren, klocka, samt att kalendernoteringarna får mer plats på skärmen - ett läge jag helt klart föredrar.
Längst ned finns en liten menyrad där man kan bläddra mellan huvudfönstret, sina favoritkontakter, sin kalender, en webläsare och så vidare. Om man bläddrar fram till webläsaren startar den inte. Det är snarare bara någon menyliknande sida, eller flik, där en stor jordglob med texten "Starta webläsare" dyker upp. Trycker man på den knappen uppenbarar sig en liten del av något som skulle kunna tänkas vara ett adressfält. Det går inte att skriva något i det, eller trycka någon annan stans heller. Då får man trycka på knappen som tar en tillbaka till huvudfönstret, sedan bläddra till "Internet"-fliken igen och där, återigen, trycka på "Starta webläsare". Då fungerar det. När man har surfat klart och vill stänga webläsaren (som är "Opera för Pocket PC") trycker man på en knapp som direkt för tankarna till "Eject" på en CD-spelare. En meny uppenbarar sig i vilken man väljer att trycka på en knapp som ser ut som ett liggande och ett stående brev. En ny meny presenteras i vilken man väljer "Avsluta". Sist trycker man på "OK" i rutan som kommer fram — om man nu är helt säker på att man faktiskt vill stänga av webläsaren. Det går även att välja "Avbryt", om man ångrar sig. Men utöver det går det även att trycka på "Minimera" om man vill att den ska vara igång, men inte synas just nu. Väldigt logiskt att "Minimera" finns som ett alternativ till om man vill avsluta en applikation eller inte. Kanske ett arv från de tre små knapparna som dök upp högst upp till höger i ett fönster i Windows 95? Där kunde man minimera, maximera och avsluta program - om programmerarna gjort rätt. Jag minns hur vissa program bara stängde fönstret a la Mac OS men hur programmet fortfarande låg kvar och nyttjade massor med minne... Hur som helst. 4 tryck för att avsluta applikationen.
Häromdagen fick jag ett MMS. För att öppna MMS:et fick jag trycka på pratbubblan som tar mig till mina meddelanden. I meddelandet står det "Klicka för att visa MMS". Jag tryckte på meddelandet och kom då till den konversation som finns mellan mig och avsändaren. I MMS-meddelandet, nu utan någon text men med en liten ikon som ser ut som ett brev med en bild snett ovanpå, ska man trycka på det nyss omnämnda brevet. Det tog mig till en ny konversationsvy som såg lite mer Windows-aktig och mindre HTC-aktig ut. Där finns ett meddelande återigen utan text, men med en ikon — eller symbol om man så vill — som nu ser ut som en bild framför en filmruta och en musiknot ovanpå allt. Då får man trycka på den symbolen för att till slut få se den bifogade bilden. Om jag tycker att bilden är något som fler borde få se kan jag vidarebefodra bilden genom att trycka på "Meny" nere till höger i bild och sedan på "Framåt" i menyn. Framåt kamrater, framåt!
Om jag kommer på att jag behöver ringa Sigge Snus, som jobbar på samma företag som jag, går det — efter att ha ställt in att synka telefonen mot företagets Exchange-server — att faktiskt bläddra i Exchange-serverns adressbok. Jag tycker på "Telefon" nere till vänster i displayen för att komma till telefonrutan. Där kan jag antingen slå ett telefonnummer, eller långsamt bläddra genom de senast uppringda numren. Texten "Telefon" är nu utbytt mot "Kontakter" och trycker jag på den kommer jag till de kontakter som finns i min telefon. Nu har "Kontakter"-texten bytts ut mot "Bakåt" och trycker jag på bakåt kommer jag inte tillbaka till telefonrutan utan till min start-skärm. Jag får alltså återigen trycka på "Telefon" och sedan på "Kontakter". Trycker jag på "Meny" som finns längst ned till höger i displayen får jag upp ett par alternativ varav det översta är "Företagskatalog". Trycker jag på det alternativet tar det mig till en sökruta samt visar ett tangentbord. Jag knappar in "Sigge" och trycker på <Enter>, men inget händer. Det är först när jag trycker på "Sök" längst ned till vänster i displayen som telefonen faktiskt börjar söka i adressboken på Exchange-servern. Efter en stund presenteras Sigge Snus och jag får upp hans elektroniska visitkort genom att trycka på hans namn. Här finns nu alternativ som "Spara som kontakt" (vilket kommer att visa sig vara den ultimata funktionen av dem alla), "Ring hem/Arbetet", "Skicka e-post" och "Kopiera till SIM". Det är det andra alternativet som bäst passar in på det jag vill göra så jag trycker på det och kommer då tillbaka till telefonskärmen, utan att något mer händer. Numret jag vill ringa finns inte presenterat på skärmen och det finns inga som helst spår kvar av Sigge Snus. Bara att börja om, men denna gång välja "Spara som kontakt" istället för "Ring hem/Arbetet". Efter att kontakten har sparats kan jag välja att ringa Sigge genom att trycka på "Ring arbetet". Jag undrar var "hem" tog vägen... Sigge finns inte före Simon i listan utan efter SL, som jag har som kontakt, eftersom telefonen sparar ned kontakter med "Efternamn, Förnamn" istället för "Förnamn Efternamn" som jag har valt i Outlook och som alltså gäller för alla andra kontakter i min adressbok.
Om jag kommer på att jag vill ringa min bank, för att flytta pengar eller bara göra en "reality check" på något av mina konton, tar jag och trycker på "Telefon" för att sedan börja slå numret till banken. Telefonen har då en slags "auto complete"-funktion och visar efter att jag har tryckt "020" numret till min bank, numret till ett taxibolag samt numret till "Telia Felanmälan" då alla de börjar på just 020. Jag trycker på numret till min bank och för telefonen till örat. "Hej och välkommen!" säger en röst. "Var god mata in..." fortsätter rösten och jag för telefonen från örat, som nu visar min start-skärm. Jaha? Okej? Jag trycker på "Telefon" och sedan på "Knappsats" för att få fram ett siffertangentbord med vilket jag kan slå in det rösten i andra änden frågade efter för att sedan föra telefonen till örat för vidare instruktioner. "Var god mata in..." säger rösten en gång till som nu eftersöker en annan information än första gången. Jag tar återigen telefonen från örat för att mötas av start-skärmen och måste än en gång trycka på "Telefon" och sedan "Knappsats" för att kunna mata in den nu efterfrågade informationen. "För banktjänster tryck 1", säger rösten och jag tar telefonen från örat en tredje gång. Trycker på "Telefon", "Knappsats", "1". Telefon till örat igen. "Tryck ditt kontonummer" säger rösten. Jag tar telefonen från örat en fjärde gång för att ännu en gång trycka på "Telefon", "Knappsats" och sedan mata in kontonumret. Om jag nu vill flytta pengar måste jag återigen använda knappsatsen och, ja, ni förstår.
Telefonen är begåvad med något som kallas för "Push mail" vilket betyder att ett e-brev dyker upp i telefonen lagom till dess att jag har läst det, svarat på det och lagt det i rätt mapp i Outlook. Varje gång ett nytt e-brev skickas till mig presenterar telefonen en pratbubbla som säger:
"Slaget nummer: services.telenor.se
Det går inte att ansluta pga ett okänt fel.
Klicka på Inställningar om du vill kontrollera
dina anslutningsinställningar och ändra dem
vid behov. Om problemet kvarstår ska du
återställa din mobila enhet i enlighet med
tillverkarens instruktioner och försöka igen."
Det är inget som slutar att fungera när den rutan kommer upp, utan den bara presenteras lite nu och då mest för att den kanske vill ha uppmärksamhet eller helt enkelt visa vem det är som bestämmer. Men konstigt nog fungerar det ändå.
Jag träffade en dag en Windows-älskande konsult på jobbet som hyllade sin Windows Mobile varpå jag berättade att jag var smått missnöjd med min.
- "Vilken version använder du?" frågar konsulten.
- "Version 6.1, som var förinstallerad" svarar jag.
- "Äh, lägg på 6.5 så får telefonen ett nytt liv!"
- "Vet du hur man sorterar ikonerna i sin startskärm i 6.5?"
- "Nej, det har jag inte tänkt på. Har inte kommit så långt."
- "Det går exempelvis inte att ta bort ikoner som man inte vill ha, så man är fast med "Getting started" och så vidare. Vill du sedan att en ikon ska vara längst ned får du trycka och hålla ned fingret på den för att välja "Move to top" och sedan göra likandant med alla andra ikoner med, för att den första ska hamna sist." berättar jag hängivet, och smått sarkastiskt.
- "Aj f-n. Kanske skulle behållt 6.1"
Edit: Jag har nu fått se en video där Microsoft har lagat det hela. Det går nu att sortera ikonerna fritt. iPhone OS får klipp-och-klistra i version 3, Windows Mobile får flytta-ikonerna-smidigt i version 6.5.
Telefonen har ett utskjutbart tangentbord vilket förenklar livet när något skall skrivas. Som när chefen bad mig att skicka över några idéer rörande ett projekt vi jobbade med. Eftersom jag satt i en taxi vid givet tillfälle tog jag fram telefonen, valde att börja skriva ett nytt e-brev och satte igång att författa. "Här kommer mina id" hann jag skriva innan jag möttes av fasan över att inte hitta ett ´-tecken att klämma dit ovanför ett 'e'. För att skriva ett é har jag lärt mig följande två sätt:
1) Med det utskjutbara tangentbordet
Tryck på FN-knappen, sedan på "SYM". Tryck på "Mer" nere till vänster på skärmen. Tryck på "É" eller "é", vilket som nu passar bäst. Det går inte att hålla inne knappen "e" för att få upp olika varianter. Då kommer det bara en massa 'e' farandes i en lång rad, och det var inte det jag ville skriva.
2) Med hjälp av tangentbordet på skärmen
Tryck på tangentbordsknappen som är längst ned i mitten på menyraden. Tryck och håll inne "e" på skärmen för att då få upp några olika alternativ, bland annat "é".
Det tråkiga är att det utskjutbara tangentbordet är långsamt att skriva på, och tangentbordet på skärmen är ännu långsammare.
I nästa post går jag bland annat igenom hur man ringer upp ett nummer som mottagits via SMS.
Jag känner mig verkligen produktiv med en Windows Mobile.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)